FRAMVÄXTEN AV STADSSTATER
DE GREKISKA STADSSTATERNA
(700 f.Kr.)
Stadsstater
Antikens Grekland tar sin början i och med framväxten av mindre grekiska stadsstater som växte fram ungefär vid 700 f.Kr. I en stadsstat fanns det en stad som man byggde en mur runt omkring för att kunna försvara sig mot fiender eller barbarer. Utanför själva staden fanns landsbygden som också var en del av stadsstaten. På landsbygden fanns jordbruket som staden var beroende av för att få mat till befolkningen. Inne i staden bodde oftast de välbärgade medborgarna som tillhörde samhällets översta skikt. Ute på landsbygden bodde bönderna och de vanliga arbetarna.
Varje stadsstat hade sin egna politik. Man kan säga att en stadsstat var som ett eget land med egna lagar och militär som skyddade staden. Ibland kom man i krig med andra stadsstater. Om man vann kriget kunde man erövra fiendens stad och tvinga ledaren där att lyda order.
Högst upp i staden fanns det ofta en klipphöjd som var extra värdefull för medborgarna. Akro på grekiska betyder "överst" och polis betyder "stad". Därför fick detta område namnet akropolis eftersom det låg överst i staden. Här byggde man olika tempel för gudarna. Klipphöjden var även försvarsmässigt bra om man blev anfallen av fiender. Med tiden fanns det hundratals olika stadsstater i Grekland. Vissa var ganska små medan några blev väldigt stora. De två största stadsstaterna var Sparta och Aten.
På bilden till höger står Hefaistos-templet i Aten. Ett tempel byggdes för att tillägna ära åt en specifik gud. Guden Hefaistos var herre över eld och vulkaner. Man var alltså orolig över vulkanbrott i Aten vid denna tid och därför hoppades man lugna Hefaistos vrede genom att bygga ett tempel åt honom.