FRANSKA REVOLUTIONEN
FRANSKA REVOLUTIONEN
1789 - 1799

Frankrike i slutet av 1700-talet var ett land med stora kontraster. Några få människor levde i lyx, medan majoriteten kämpade för att få mat på bordet. Kung Ludvig XVI och drottningen Marie Antoinette bodde i det praktfulla slottet Versailles, där fester och dyrbara kläder var vardag. Samtidigt svalt vanliga människor ute på landsbygden och i städerna.
Landet hade också stora skulder, bland annat efter att ha hjälpt USA i deras frihetskrig. För att få in pengar höjde staten skatterna – men bara de fattiga och medelklassen behövde betala. Adeln och prästerna var nämligen befriade från skatt. Det gjorde många rasande. År 1789 kallades representanter från hela landet till ett möte – Generalständerna – för att diskutera krisen. Men snabbt bröt bråket ut: de fattiga (det tredje ståndet) krävde mer makt och rättvisa. När kungen vägrade lyssna, tog de saken i egna händer och bildade Nationalförsamlingen, som sa sig representera hela folket. Det var startskottet för Franska revolutionen. Den 14 juli 1789 gick tusentals parisare till attack mot Bastiljen, ett gammalt fängelse som symboliserade kungens makt. Det blev en blodig strid, men folket segrade – och den dagen firas än idag som Frankrikes nationaldag. Till en början försökte man ha kvar kungen, men när han försökte fly ur landet tappade folket förtroendet helt. År 1793 halshöggs Ludvig XVI i giljotinen – ett nytt och "rättvist" avrättningsredskap som användes flitigt under revolutionen. Snart fick även drottningen samma öde.

Revolutionen ledde till oro, strider och misstänksamhet. Tusentals människor avrättades under den period som kallades skräckväldet, ledd av Robespierre. Ut ur kaoset steg en ny stark ledare fram: Napoleon Bonaparte. Han lovade ordning och makt åt Frankrike – och snart gjorde han sig till kejsare. Trots våldet och oron förändrade Franska revolutionen världen. Den visade att vanliga människor kunde störta en kung och kräva rättvisa. Idéerna om frihet och jämlikhet spreds till andra länder och påverkade demokratier långt in i framtiden – även i Sverige!
