SLAGORD OCH NATIONALSYMBOLER


Slagord och nationalsymboler från Franska revolutionen

Den Franska revolutionen (1789–1799) förändrade inte bara Frankrike, utan hela världen. Det var en tid då människor började ifrågasätta kungens makt, adelns privilegier och kyrkans inflytande. I stället växte idéer fram om frihet, jämlikhet och gemenskap. Många av de slagord och symboler som skapades under denna tid lever kvar än i dag – inte bara i Frankrike, utan som grundläggande uttryck för demokrati och mänskliga rättigheter. 

Frihet, jämlikhet, broderskap – "Liberté, Égalité, Fraternité"

Det mest kända slagordet från revolutionen är utan tvekan "Liberté, Égalité, Fraternité", som betyder "Frihet, jämlikhet, broderskap."
Orden sammanfattar revolutionens ideal:

  • Frihet handlade om individens rätt att tänka, tala och leva utan förtryck från staten eller kyrkan.

  • Jämlikhet syftade till att alla människor skulle vara lika inför lagen, oavsett börd eller rikedom.

  • Broderskap uttryckte tanken om solidaritet och gemenskap – att folket skulle stå enat.

Slagordet började användas redan under revolutionen, men blev Frankrikes officiella motto först under 1800-talet. Än i dag står orden inristade på offentliga byggnader, mynt och skolor över hela landet.

Trikoloren – den blå, vita och röda flaggan

Den franska flaggan, trikoloren, är en annan symbol som föddes ur revolutionen.
Färgerna har olika betydelser:

  • Blått och rött var Paris färger, och symboliserade folket och friheten.

  • Vitt var kungens färg, som mitt i flaggan symboliserar hur monarkin underordnas folket.

När flaggan hissades blev den en kraftfull symbol för det nya Frankrike – en nation som tillhörde medborgarna, inte en kung. Den ersatte de gamla kungliga fanorna och blev en symbol för enhet, patriotism och republik.

Marianne – frihetens kvinnofigur

En annan viktig symbol är Marianne, kvinnan som representerar republiken och friheten.
Hon avbildas ofta med en frihetsmössa (den röda frygiska mössan), ett tecken som ursprungligen bars av frigivna slavar i antikens Rom. Under revolutionen började mössan användas som ett tecken på befrielse från tyranni.

Marianne blev under 1800-talet en slags nationell personifikation av Frankrike, likt Moder Svea i Sverige eller Britannia i Storbritannien. Hon pryder mynt, frimärken och står som staty i många franska städer – ett evigt minne av friheten som revolutionen kämpade för.

Marseljäsen – nationalsången

"La Marseillaise", den franska nationalsången, skrevs 1792 under revolutionskrigen. Sången uppmanar folket att resa sig mot tyranni och försvara friheten.
Med sin kraftfulla och patriotiska text blev den snabbt populär bland revolutionens soldater och spreds över hela landet.
I dag sjungs den fortfarande med stolthet, särskilt vid nationella högtider och sportevenemang – ett eko av den kampanda som präglade revolutionen. Som exempel sjunger det franska fotbollslandslaget sången inför matcher. 

Frihetsgudinnan och revolutionens arv

Revolutionens symboler och slagord spreds långt bortom Frankrikes gränser. När Frankrike senare skänkte Frihetsgudinnan till USA 1886, var det just Marianne som inspirerade statyns utseende – hon bär samma frihetsmössa och håller en fackla för upplysningens ljus.
Det visar hur de franska revolutionärernas idéer om frihet och jämlikhet har påverkat hela världen.