KÄLLKRITIK

🔍 Källkritik i historia handlar om att undersöka och bedöma information — alltså att inte tro på allt man läser direkt, utan att tänka efter var informationen kommer ifrån och hur pålitlig den är.

När man jobbar med historia försöker man ta reda på vad som har hänt förr i tiden. Men eftersom vi inte kan åka tillbaka i tiden måste vi använda källor — till exempel brev, dagböcker, bilder, tidningar, filmer eller människor som berättar vad de varit med om.

Källkritik betyder att man ställer frågor som:

• 🧍‍♀️ Vem har gjort källan?
  Är det en person som var med när det hände, eller någon som hört det från någon annan?

• 📅 När skapades källan?
  Skrevs den när det hände eller långt efteråt?

• 🎯 Varför skapades källan?
  Ville personen berätta sanningen, påverka någon, eller kanske överdriva?

• 📚 Hur stämmer källan med andra källor?
  Finns det fler källor som säger samma sak, eller skiljer de sig åt?

📖 Varför är källkritik viktigt i historia?

Källkritik hjälper historiker (och elever!) att avgöra vad som är sant, delvis sant eller falskt i det man läser eller ser.
Alla källor påverkas av den som skapat dem. Människor kan minnas fel, överdriva eller bara berätta sin egen version av en händelse.
Därför måste man alltid tänka efter hur pålitlig en källa är.

.🧩 Fyra klassiska källkritiska frågor:

För att undersöka en källa brukar man ställa fyra huvudfrågor:

1. Äkthet – Är källan äkta eller falsk?
   Exempel: Är ett gammalt brev verkligen skrivet av Gustav Vasa, eller är det en förfalskning?

2. Tid – Hur nära i tid är källan till det som hände?
   En källa som är skriven direkt när något hände brukar vara mer tillförlitlig än en som är skriven långt efteråt.

3. Beroende – Är källan beroende av någon annan källa?
   Om flera texter bygger på samma berättelse, är det egentligen bara en källa i grunden.

4. Tendens – Vill källan påverka oss på något sätt?
   Kanske försöker författaren få oss att tycka synd om någon, hata någon eller tro att hen själv var hjälten.
   En källa med tendens är alltså inte helt neutral.

📜 Exempel:

Tänk att du undersöker första världskriget.
Du hittar tre olika källor:

1. En soldats dagbok från fronten (skriven samtidigt som det hände).

2. En lärobok som förklarar kriget 100 år senare.

3. En propagandaaffisch från kriget som försöker få folk att bli soldater.

Då kan du tänka så här:

• Dagboken är närmare i tid, men den visar bara soldatens egen upplevelse.

• Läroboken är skriven långt senare, men bygger på många olika källor och försöker vara objektiv.

• Propagandaaffischen har stark tendens, eftersom den vill påverka människor att gå ut i krig.

Alla tre kan vara användbara – men man måste förstå vilken sorts information man får från var och en.