1917

Ett avgörande år i ett utmattat krig

År 1917 blev en dramatisk vändpunkt i första världskriget, ett krig som redan hade pågått i nästan tre år och slitit sönder både arméer och samhällen. Vid årets början var läget låst i blodiga skyttegravar, särskilt på västfronten, där miljoner soldater hade dött utan att frontlinjerna förändrats nämnvärt. Samtidigt började krigströttheten märkas tydligt i många länder, med brist på mat, strejker och växande missnöje. Det var i denna spända situation som två avgörande händelser inträffade: USA gick in i kriget och ryska revolutionen bröt ut. Tillsammans förändrade de krigets dynamik i grunden. 

USA går in i kriget – en ny kraft på väg in 

När USA gick med i kriget i april 1917 var det inte bara en symbolisk handling utan en strategisk förändring med enorma konsekvenser. Bakgrunden var bland annat Tysklands beslut att återuppta det oinskränkta ubåtskriget, där även neutrala fartyg attackerades, samt det så kallade Zimmermanntelegrammet där Tyskland försökte få Mexiko att anfalla USA. Dessa händelser gjorde att den amerikanska opinionen svängde till förmån för krig.

Det som gjorde USA:s inträde så avgörande var landets enorma resurser. Till skillnad från de europeiska stormakterna, som var utmattade efter flera års krig, hade USA en relativt orörd industri och en stor befolkning att mobilisera. Amerikanska soldater började visserligen inte spela en avgörande roll förrän 1918, men redan under 1917 gav deras närvaro nytt hopp till ententen, det vill säga ententen. Dessutom bidrog USA med ekonomiskt stöd, vapen och förnödenheter i en omfattning som Tyskland och dess allierade hade svårt att matcha.

Ryska revolutionen - ett imperium på gränsen till kollaps  

Den ryska revolutionen var inte en plötslig händelse, utan resultatet av långvariga problem i Ryssland. Under flera decennier hade landet präglats av stora sociala klyftor, där en liten elit levde i rikedom medan majoriteten av befolkningen – särskilt bönderna – levde i fattigdom. Industrialiseringen hade dessutom skapat en växande arbetarklass i städerna, där arbetsförhållandena ofta var hårda och lönerna låga. Missnöjet riktades i hög grad mot tsaren Nikolaj II, som styrde enväldigt och motsatte sig politiska reformer.

När första världskriget bröt ut förvärrades situationen dramatiskt. Ryssland led enorma militära förluster, och soldaterna var ofta dåligt utrustade. Samtidigt uppstod svår brist på mat och bränsle i städerna. Transporterna fungerade dåligt, vilket gjorde att livsmedel inte nådde fram till befolkningen. Kombinationen av krigets lidanden och den redan existerande ojämlikheten skapade en explosiv situation där förtroendet för tsarens styre snabbt försvann.

Tsarens fall

I mars 1917 (februari enligt den gamla ryska kalendern) bröt protesterna ut i huvudstaden Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg). Det började med strejker och demonstrationer, ofta ledda av arbetare och kvinnor som protesterade mot bristen på bröd. Snart växte protesterna till massdemonstrationer, och situationen blev snabbt ohållbar. När soldater som skickades ut för att stoppa protesterna istället började sympatisera med demonstranterna och i vissa fall anslöt sig till dem, förlorade regimen sitt viktigaste maktmedel. Under trycket från dessa händelser tvingades Nikolaj II abdikera. Därmed föll det ryska tsardömet, som hade existerat i flera hundra år. 

Under hösten 1917 tog bolsjevikerna, ledda av Vladimir Lenin, steget från opposition till handling. En av bolsjevikernas första åtgärder var att avsluta Rysslands deltagande i kriget. Detta gjordes genom freden i Brest-Litovsk med Tyskland. Freden innebar stora territoriella förluster för Ryssland, men gav bolsjevikerna möjlighet att fokusera på situationen inom landet.

Inbördeskrig i Ryssland

Samtidigt mötte den nya regimen hårt motstånd från olika grupper, vilket ledde till ett blodigt inbördeskrig mellan de "röda" (bolsjevikerna) och de "vita" (deras motståndare). Detta krig varade i flera år och präglades av stor brutalitet, svält och lidande för civilbefolkningen. Till slut stod de röda "kommunisterna" segrande och tog över makten - man bytte då namn på landet till Sovjetunionen. 

Balansen förändras – från hopp till avgörande

Året 1917 kom att både stärka och försvaga de stridande sidorna på samma gång. När Ryssland lämnade kriget fick Tyskland ett kortvarigt övertag, men detta vägdes snart upp av USA:s inträde. På längre sikt visade sig USA:s deltagande vara betydligt mer avgörande än Rysslands avhopp.

Samtidigt fördjupades krisen inom centralmakterna, särskilt i Tyskland och Österrike-Ungern, där brist på mat och resurser skapade oro bland befolkningen. Kriget blev inte bara en militär kamp utan också en kamp om vem som kunde hålla ut längst ekonomiskt och socialt. Det blev ett så kallat "utnötningskrig". Här hade ententen, med USA:s stöd, ett tydligt övertag.