Från Sommarvärme till Vinterkyla – Så uppstår våra årstider

Varför har vi olika årstider?

Att vi har årstider – vår, sommar, höst och vinter – beror på något som kanske känns förvånande: jordens lutning. Många tror att årstiderna handlar om hur långt bort jorden är från solen, men det stämmer inte. Faktum är att jorden faktiskt är närmast solen på vintern sett från norra halvklotet. Det som i stället styr årstiderna är att jorden lutar ungefär 23,5 grader i förhållande till sin bana runt solen. Den här lutningen är helt avgörande för hur solens strålar träffar jordytan.

Jorden snurrar runt sin egen axel, ett varv varje dygn, samtidigt som den rör sig i en stor bana runt solen, ett varv varje år. Eftersom jordaxeln är lutad fortsätter den att peka åt samma håll genom hela resan runt solen, ungefär som en snurrande topp som fortsätter luta åt samma håll även om den rör sig. Det här gör att olika delar av jorden får olika mycket sol under året.

Sommar

När norra halvklotet lutar mot solen, som det gör under juni, juli och augusti, står solen högre upp på himlen och solstrålarna träffar marken mer rakt uppifrån. Det betyder att energin från solstrålarna koncentreras på en mindre yta, vilket gör att det blir varmare. Dessutom är dagarna längre – solen går upp tidigt och ner sent – vilket ger många timmar av uppvärmning. Resultatet är sommar på norra halvklotet. Samtidigt händer det motsatta på södra halvklotet: det lutar bort från solen, får kortare dagar och svagare solstrålning, och därför har de vinter när vi har sommar. 

När jorden sedan fortsätter sin resa runt solen kommer ett läge där ingen av halvkloten lutar varken mot eller bort från solen. Då står solen ungefär lika högt på himlen på både norra och södra halvklotet, och dag och natt är nästan lika långa över hela planeten. Det här är det vi kallar vårdagjämning och höstdagjämning. Under dessa perioder förändras naturen snabbt – på våren blir det varmare, snön smälter och växterna vaknar till liv, medan temperaturen sjunker på hösten och träden börjar förbereda sig för vintern genom att släppa sina löv. 

Vinter

Under december, januari och februari är situationen den motsatta jämfört med sommaren: norra halvklotet lutar bort från solen. Solstrålarna träffar då marken snett och fördelas över en större yta, vilket gör att uppvärmningen blir mycket svagare. Solen står lågt på himlen, dagarna är korta och nätterna långa. Allt detta gör att det blir vinter hos oss, samtidigt som södra halvklotet får sin sommar. 

Det här samspelet mellan jordens lutning och dess bana runt solen skapar alltså de årstider vi är så vana vid. Utan lutningen skulle vi inte ha några tydliga årstider alls, utan ungefär samma temperatur året runt – tänk dig ett evigt mellanting mellan vår och höst. Det skulle påverka växter, djur, klimat och hela våra ekosystem på ett dramatiskt sätt. Årstiderna hjälper till att skapa variation och rytm i naturen: växtlighet som kommer och går, djur som migrerar eller går i dvala, och människor som anpassar sina liv efter temperaturer och ljus.