FRANSKA SAMHÄLLET INNAN 1789

Vid slutet av 1700-talets århundrade levde ungefär 25 miljoner i Frankrike. Innan Franska revolutionen började år 1789 var Frankrike ett land fullt av ojämlikhet. Det styrdes av kungen, och samhället var uppdelat i tre stora grupper som kallades stånd. Men de här stånden var allt annat än lika. 

👑 Kungen och drottningen

Överst i samhället stod kungen, Ludvig XVI, och hans fru Marie Antoinette. De bodde i det enorma slottet Versailles utanför Paris. Medan folket svalt, ordnade hovet storslagna fester och bar praktfulla kläder.

Kungen trodde att han hade fått sin makt från Gud – det kallas envälde. Han kunde alltså bestämma nästan allt själv, utan att fråga folket.

🙏 Första ståndet – prästerna

Det första ståndet bestod av prästerna, alltså kyrkans män (och några få kvinnor i kloster). De hade stor makt eftersom kyrkan var en viktig del av människors liv. Kyrkan ägde nästan en tiondel av all mark i landet, tog in pengar genom tionde (en slags kyrkoskatt) och behövde inte betala någon statlig skatt alls.

En del präster var fattiga landsbygdpräster, men de högt uppsatta biskoparna levde ofta lyxliv i stora palats.

⚔️ Andra ståndet – adeln

Det andra ståndet var adeln, som ofta hade fina titlar som "greve", "hertig" eller "baron". De ägde stora gods och slapp också betala skatt.

Många adelspersoner hade höga jobb i armén eller staten, trots att de inte alltid var särskilt duktiga. De hade rätt till avgifter och arbete från bönderna som bodde på deras mark. En del levde nära kungen på slottet Versailles, där livet bestod av fester, musik och dyra kläder.

🧺 Tredje ståndet – alla andra

Det tredje ståndet var resten av befolkningen – ungefär 98 % av alla i landet!
Här fanns bönder, hantverkare, tjänstefolk och borgare (köpmän, advokater, läkare m.fl.). De bar hela landet på sina axlar. Man brukar även kalla den grupp för "borgare och bönder". Det var de som jobbade, producerade och betalade nästan alla skatter. Samtidigt hade de ingen makt att påverka hur landet styrdes.

Många bönder var fattiga och hungriga. Missväxt och stigande brödpriser gjorde livet ännu svårare. I städerna växte missnöjet – folk började prata om rättvisa och frihet.

💣 Ett land redo att explodera

När skatterna ökade, brödet tog slut och kungens pengar sinade började många fransmän tänka:
"Varför ska vi bära hela bördan medan adeln och prästerna slipper undan?"

Missnöjet växte – och snart skulle hela samhället explodera i revolution.