STORMNINGEN AV BASTILJEN

Stormningen av Bastiljen – gnistan som tände en ny revolution

Det är den 14 juli 1789. Solen steker över Paris, och i stadens gator kokar luften av ilska, hunger och oro. Frankrike befinner sig i djup kris. Kung Ludvig XVI bor bekvämt i sitt slott i Versailles, medan folket i huvudstaden svälter. Brödet är dyrt, skatterna höga och de rika lever som om inget vore fel. Under månader har missnöjet bubblat – nu håller det på att explodera.

Fästningen Bastiljen

Rykten sprider sig snabbt: kungen ska sätta in armén mot folket och mot nationalförsamlingen, den nya församling som kräver förändring och rättvisa. Pariserna inser att de måste försvara sig. De börjar beväpna sig – men vapnen saknar krut och kulor. Deras blickar riktas mot ett mörkt, massivt stenhus i stadens östra del: Bastiljen.

Bastiljen är mer än bara en fästning. Den är en symbol för kungens makt, för förtrycket och orättvisorna. Där har kungens fiender fängslats i århundraden, ofta utan rättegång. Även om det nu bara finns sju fångar där, väcker byggnaden starka känslor.

På morgonen den 14 juli samlas tusentals människor utanför fästningen. De kräver att få tillgång till vapnen och krutet som sägs finnas där inne. Kommendanten, markis de Launay, vägrar. Stämningen blir hetsig. Fler och fler människor strömmar till.

Bastiljen stormas

Vid lunchtid bryter helvetet lös. Folkmassan stormar portarna, kanoner avfyras, gevär smattrar. Röken ligger tjock över området, skrik blandas med krutrök och klirr av järn. Efter flera timmars våldsam strid ger garnisonen upp. Bastiljen är tagen. Folket har segrat.

När portarna slutligen öppnas möts parisarna av ett märkligt lugn. De befriar de få fångar som finns kvar, tar vapen och för ut kommendanten. Han avrättas kort därefter, och hans huvud sätts på en pik – ett makabert men symboliskt tecken: kungens envälde är brutet.

Stormningen av Bastiljen blir snabbt en symbol för frihet och motstånd. Händelsen sprider sig som en löpeld genom Frankrike. Folket har visat att makten inte längre tillhör kungen ensam. Det gamla systemet, med adelns privilegier och folkets fattigdom, börjar rämna.

Nationaldag

Den 14 juli blir senare Frankrikes nationaldag, en dag som firas än idag. Bastiljen revs kort efter stormningen, men dess fall markerar början på något mycket större – den Franska revolutionen.

Det som började som en desperat jakt på krut och vapen blev istället gnistan som tände en av historiens mest betydelsefulla revolutioner. Bastiljens fall visade världen att även de mäktigaste fästningar kan falla – om folket reser sig tillsammans.